Tyra


Som hon är..

Vi har valt en underbara ras och en härlig hund. Hon är allt vi någonsin kan önska oss. Hon älskar att sitta i soffan tillsammans med matte eller husse, när hon var mindre så var det i famnen. För med ska hon vara...

Thina med Tyra.

Hon älskar att ockupera soffan. Numera har vi en ny soffa där hon har fått en alldeles egen plats på en filt som bara är hennes....

Hon är ju inte bara en soffahund utan älskar att springa, hoppa och vara ute. Vi har varit mycket till fjälls och det älskar hon. Allt som har med aktivitet att göra är ok. Att gå längs en väg i koppel i regnväder däremot ser hon inte poängen med.

Ja, som sagt....

En vuxen Tyra

Från att ha upplevt en ettrig terrier samt blivit bitt av en schäfer har hon utvecklats från en rädd hund till en ganska självsäker Tyra. En del ting sitter kvar. Hon är fortfarande och kommer nog aldrig bli komfortabel med att leka med många andra hundar samtidigt och en del hundar reagarar hon på fortfarande. Tyvärr schäfrar och hundar som liknar schäfrar.

Men bortsett från det är hon en väldigt trygg hund, med ett fint språk och är mild och snäll. Hon vaktar sitt hem väldigt noggrant, ingenting vi har uppmuntrat henne att göra, men hon är ju trots allt en vakthund. Hon är väldigt glad i alla människor kanske lite för glad ibland.... Hon är van att umgås med barn och är otroligt snäll med dem. Hon har ett väldigt tydligt språk både mot barn, vuxna och hundar.

Så var detta med att gå turer i alla sorters väder --- det existerar inte! Regn, ruggigt, snöigt, kallt väder håller man sig inne menar Tyra. Hon ser inte varför man i hela fridens namn man ska gå ut i sådant väder när man kan leka gömma godis, kurragömma eller träna tricks inne!! MEN det finns undantag - det går att träna agility i regnväder och man kan gå tur i regnväder när vi är på hytta..... he, he.

Träning i vuxen ålder

Vi har tränat agility nu i några år. Hon var väldigt försiktig och därför gick det långsamt i början. Hon är också otroligt signalkänslig så det skulle/ska inte mycket till för att hon reagerade/reagerar på andra hundar, nya omgivelser, nya hinder, mina rörelser....osv. I agility sammanhang där förare och hund är så hårt knutna till varandra är det viktigt att jag är tydlig i mina signaler, så här var det nog jag som slet mest som inte helt förstod Tyra.... men jag har lärt.

Hon var rädd för det mesta i början och kan fortfarande bli osäker speciellt på konkurranser. Detta har vi jobbat mycket med. Mycket har lossnat på grund av klickerträning. Efter att vi började med det har jag märkt att hon dels vågar mycket mer och att hon mycket mer än förut tar egna initiativ. Vi har också varit på en hel del konkurranser som har varit mycket fin miljöträning.

Jag har fått henne till att göra ting som jag är helt säker på hon inte hade gjort utan klickern.....Att få henne att lägga labben på något som var rörligt.....det var skummelt.... med klickern tar det nu några sekunder så är labben där. Skateboard är inga problem - med klicker.

Har även använt klicker i samband med att vi möter "skumle" hundar när vi går tur. Om jag är snabb nog att upptäcka dem före henne och får henne till att sätta sig och jag tar fram klicker går det fint....men annars blir det bjeffing och åter bjeffing....

I agility tränar jag på enstaka hinder med klicker då ser jag hur motivationen och farten ökar. Här har jag varit alltför dålig med att använda klickern borde använda den ännu mer....

 
Tillbaka